Så fungerar det
Kallelse till bouppteckning: vem ska kallas och hur
Alla som har del i dödsboet ska kallas till förrättningen, mötet där bouppteckningen görs, i god tid och på ett sätt som går att visa för Skatteverket. Ingen behöver komma, men alla ska ha fått chansen. Här står vem som ska kallas och vad som är bra att veta när breven skickas.
Vem ska kallas
Kretsen följer av 20 kap. 2 § ärvdabalken. Vilka personerna är i ert dödsbo visar dödsfallsintyget med släktutredning.
- Alla dödsbodelägare.
- Den efterlevande maken eller makan. Alltid, oavsett testamente.
- De som är efterarvingar: gemensamma barn, eller om barn saknas den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn. De ska kallas trots att de får sitt arv först senare.
- Arvingarna efter den tidigare avlidna maken eller makan, eftersom de kan ha del i boet nu.
- Den som enligt testamentet får hela boet eller en andel av det.
- Sambon. Alltid, även om en sambo inte ärver.
Att tänka på när breven skickas
- Vad "i god tid" betyder
- Lagen anger inget antal dagar. Räkna med minst två veckor, och mer om någon bor utomlands eller behöver ordna ett ombud. Kallar du för sent kan den som inte hann komma ifrågasätta bouppteckningen efteråt.
- Skicka så att det går att visa
- Skicka breven som rekommenderat brev och spara kvittona, eller be var och en skriva under mottagningsbeviset som följer med brevet och skicka tillbaka det. För den som inte kommer till förrättningen ska ett bevis om kallelsen skickas med till Skatteverket.
- Om du inte hittar någon
- Dödsfallsintyget med släktutredning visar vilka släktingarna är, och Skatteverkets folkbokföring lämnar ut adressen till den som är folkbokförd i Sverige. Kalla hellre en person för mycket än en för lite.
- Ingen kan hindra förrättningen
- Den som är kallad men inte kommer stoppar ingenting. Förrättningen hålls ändå, och handlingen antecknar att personen var kallad. Ingen behöver heller svara på kallelsen.
- Den som inte kan komma får skicka ett ombud
- Ett ombud behöver en skriftlig fullmakt. Den visas upp vid förrättningen och skickas med i original till Skatteverket. Mottagningsbeviset i brevet har plats för det.
- Finns ett testamente
- Skicka med testamentet till Skatteverket, i original eller som bestyrkt kopia. Arvingarna ska dessutom få del av det på ett sätt som går att visa, vilket kallas delgivning. Delgivningen startar tiden på sex månader för den som vill klandra testamentet eller begära sin laglott. Det görs ofta samtidigt som kallelsen, men är ett eget moment.
Vad orden betyder
- Förrättning
- Mötet där bouppteckningen upprättas. Alla dödsbodelägare och efterarvingar ska kallas, liksom en efterlevande sambo, men alla behöver inte komma.
- Dödsbodelägare
- De som tillsammans företräder dödsboet: efterlevande make eller maka, de arvingar som ärver nu och de som enligt testamente får hela boet eller en andel av det.
- Efterarv
- Arv som faller ut först när den efterlevande maken eller makan också har avlidit. Gemensamma barn får normalt sitt arv så.
- Förrättningsperson
- En av de två personer som leder förrättningen, ser till att allt antecknas riktigt och intygar handlingen med sin underskrift. Får inte själv ha del i boet. Kallades tidigare förrättningsman.
Guiden skriver kallelsebreven
Ur personerna, dagen och platsen skriver guiden ett brev med mottagningsbevis till var och en som ska kallas, och håller reda på vem som fått sitt. Breven bygger inte på egendomen, så ingenting behöver vänta på bankerna.
Börja i guidenAtt börja är gratis. Inget konto behövs.